Församling: 593 - Vasa

Mustasaari stad grundades på Mustasaari församlings område 1606 och fick stadsrättigheter 1611, varvid staden även bytte namn till Vasa. Eftersom staden och moderförsamlingen tillsammans bildade ett pastorat, började man ändå kalla församlingen Vasa och Mustasaari pastorat. År 1651 införlivades flera landområden både från församlingarna i Mustasaari, Storkyro och Lillkyro med staden. Man beslöt grunda en tjänst som sockenadjunkt år 1907 i förstadsområdet Brändö, där man byggde ett bönehus.

Staden flyttades till sin nuvarande plats år 1855 med namnet Vasa och Nikolajstad; namnet ändrades tillbaka till Vasa år 1918. Moderförsamling 1867. Staden delades på språklig grund år 1927 i en finsk och en svensk församling, som har gemensamma kyrkor och ekonomi samt arkiv, som sköts av den finska kyrkoherden. Till staden hör Korsholms krono- eller länsfängelse (fr.o.m. år 2000 =Vasa fängelse) som har egen predikant.

• Under stora ofreden skadades kyrkan svårt. Ryssarna påbörjade plundringen av staden 25/6 1808 med att skjuta två kanonskott mot kyrkan, av vilka det ena träffade träffade läktaren, då det gick genom fönstret ovanför södra dörren och det andra träffade muren ovanför samma fönster. Vid stadens brand 3/8 1852 förstördes kyrkan, klockstapeln och en del av arkivet (gemensamma med Mustasaari).
• Föddas, vigdas och dödas böcker börjar 1803 (inte 1761). Tidigare uppgifter finns i motsvarande böcker i Mustasaari. Dessa böcker är alltså församlingens tidigaste dokument.

Tidigare namn

• Nikolainkaupunki
• Nikolaistad
• Vaasa ja Nikolainkaupunki
• Vasa och Nikolaistad

Svarta böckerna

Mikrofilmer

Präster

Kyrkoherdar
Karl Vilhelm Vegelius (1874-76)
Abel Nyholm (1879-94)
Joel August Heikel (1895-1918)
Lauri Johannes Roschier (1920-27), suomalaisen seurakunnan kirkkoherraksi.

Kapellaner
Karl Vilhelm Vegelius (1862-74), virka muutettu komministerin viraksi.

Komministerit
Johannes Bäck (1874-78)
Joel August Heikel (1879-95)
Karl Konstantin Olander (1895-1905)
Karl Oskar Ahlström (1906-27), ruotsalaisen seurakunnan kirkkoherraksi.

2. komministerit
Johan Erik Kovero, 2. komministeri (1899-1927), ruotsalaisen seurakunnan komministeriksi.

Extra präster
Johannes Bäck, vt. kirkkoherra, vt. komministeri (1873-74)
Joel August Heikel, vt. kirkkoherra (1878-79)
Arnold Melker Berger, vt. kirkkoherra (1885)
Peter Cederberg, välisaarnaaja (1894-95)
Johan Erik Kovero, kirkkoherran apulainen, vt. komministeri (1896-99)
Johan Albert Lundelin, kirkkoherran apulainen (1902)
Frans Emil Lehto, papiston apulainen (1902-03)
Juho Vihtori Korpi, papiston apulainen (1902)
Alfred Teodor Appelberg, vt. 1. komministeri (1904)
Kaarlo Väinö Sivenius, vt. 1. komministeri, vt. kirkkoherra (1905-06)
August Bruno Forsberg, papiston apulainen (1907-09)
Lauri Rikala, kirkkoherran apulainen (1909-)
Kauko Väinö Kustavi Vahervuori, papiston apulainen (1909-10)
Lauri Rikala (1910-12)
Julius Johannes Björklund (1913-16)
Leo Richard Böök (1916-18)
Lennart Albert Heljas e Helenius (1918-19)
Olav Daniel Schalin (1919-22)
Jalo Johannes Jalkanen (1922-27)