Esbo

Fanns som socken åtminstone redan år 1413. Församlingen grundades troligen redan på 1300-talet som kapell till Kyrkslätt. Moderförsamling 1451. Var universitetets prebendeförsamling 1835-73. Sockenadjunkt fanns åtminstone från år 1801, en tjänst som indrogs år 1859.

Vid ett medborgarmöte i oktober 1921 kom man överens om att göra ett förslag om att skilja Alberga från Esbo för att grunda en egen församling för Alberga. Företaget gick om intet, liksom också idén om ett självständigt Hoplax som drivits sedan 1925. År 1929 beslöt invånarna i Grankulla, Kilo och Alberga att grunda både en finskspråkig och en svenskspråkig församling på området. Detta begrundades ännu på kyrkomötet 1933 och man beslöt föreslå att Grankulla köping skulle avskiljas som en självständig församling, vilket invånarna i den östliga delen dock inte gick med på.

De svenskspråkiga Grankullaborna hörde till Esbo svenska och de finskspråkiga till Espoon suomenkielinen seurakunta och senare till Kanta-Espoon seurakunta till år 1978, då Grankulla församling blev självständig och delades i en svensk- och en finskspråkig församling.

År 1950 delades Esbo på språklig grund i två skilda församlingar, Esbo svenska församling och Espoon suomalainen seurakunta. Vid folkräkningen 1950 fanns det 14000 finskspråkiga och 11000 svenskspråkiga. Men i församlingarna var språkfördelningen den motsatta: 8000 hörde till den finska församlingen och 11500 till den svenska . När Hagalunds trädgårdsstad grundades uppstod tryck på att avskilja detta område. År 1960 fick Hagalund en egen självständig finsk församling , Tapiolan seurakunta, till vilken hörde de finskspråkiga invånarna i Hagalund, Bredviken, Mankans, Dåvitsby, Westend och Otnäs. År 1964 delades den övriga församlingen i tre deler: Kanta-Espoon srk., Etelä-Espoon srk. och Leppävaaran srk. Etelä-Espoo delades senare i Olarin srk. och Espoonlahden srk.

- Kyrkan plundrades under stora ofreden. I kaplansbostället utbröt en liten eldsvåda. [O. Durchman: Kirkonarkistojen tuhoutumiset. Genos 3(1932), Täydennys VIII. Genos (1944)]

Namn på finska
Espoo

Byar på finska
Bemböle, Espoonkartano, Friisilä, Hakalehto, Henttaa, Järvenpää, Järvikylä, Karvasmäki, Kauklahti, Kilo, Kivenlahti, Kokinkylä, Koskelo, Koskenmäki, Kumpyöli, Kuninkainen, Kunnarla, Kurttila, Laajalahti, Lahnus, Lehtimäki, Lommila, Luukki, Mäkkylä, Mankkaa, Mankki, Martinkylä, Matinkylä, Muulo, Muurala, Myllykylä, Mynttilä, Nettaa, Niemelä, Nuijala, Nupuri, Nuuksio, Oittaa, Olari, Pakankylä, Pappilankylä, Perinki, Puolarmetsä, Puotinen, Pyöli, Röylä, Sepänkylä, Soukka, Suomenoja, Suurhuopalahti, Suvela, Suvimetsä, Suvisaaristo, Taavinkylä, Takkula, Vanhakartano, Vanttila, Velskola, Viispakka, Vuorela

Byar på svenska
Bemböle, Esbogård, Frisans, Hagalund, Hemtans, Träskända, Träskby, Karvasbacka, Köklax, Kilo, Stensvik, Kockby, Skrakaby, Forsbacka, Gumböle, Konungsböle, Gunnars, Kurtby, Bredvik, Lahnus, Lövkulla, Gloms, Luk, Mäkkylä, Mankans, Mankby, Mårtensby, Mattby, Mulby, Morby, Kvarnby, Myntböle, Snettans, Niemis, Klobbskog, Nupurböle, Noux, Oitans, Olarsby, Backby, Prästgårdsby, Spärrings, Bolarskog, Bodom, Bölsby, Rödskog, Smedsby, Sökö, Finno, Storhoplax, Södrik, Söderskog, Sommarö, Dåvitsby, Tackskog, Gammelgård, Fannsby, Vällskog, Kvisbacka, Urberga